Att bli vuxen..

Godnatt kära vänner. Det har varit en jävligt jobbig dag/kväll för mig. Har jobbat med min hemtenta nonstop och gick från skolan halv 10 ikväll. När jag kom hem hade jag bara nån timme på mig att söka vidare till nästa termins kurser (jag vet ju att det är den 15 oktober så VARFÖR alltid skjuta upp det till sista dagen?!) Fast jag är så trött att jag vill gråta så fyllde jag i ansökningen och skickade iväg i tid! Så här slutade det…..

1. SU-18068 – Journalistikvetenskap – kandidatkurs 30hp
2. SU-36146 – Psykologi I 30hp
3. SU-42176 – Statsvetenskap I 30hp
4. SU-18089 – Medie- och kommunikationsvetenskap I 60hp
5. SU-61055 – Kommunikation och nya media 7.5hp
6. SU-40040 – Kriminologi I 30hp
7. SU-34290 – Kommunikation och samspel i digitala miljöer 7.5hp
8. SH-16937 – Journalistik med samhällsstudier – inriktning historia 180hp
9. SH-16935 – Journalistik med samhällsstudier – inriktning religionsvetenskap 180hp
10. SH-16941 – Journalistik och multimedia 180hp

Okej, planen nu är att läsa kandidatkursen (c-uppsats) och sen söka in journalistisk produktion 1,5 år. Och sen har jag ingen aning. Det skrämmer mig lite att bli vuxen. Att faktiskt välja en väg och att fatta avgörande val som kommer att påverka mig för kanske resten av mitt liv. Självklart är det aldrig för sent att ändra sig, men ens utbildning är ju väldigt grundläggande för senare val och vilka jobb man söker och får osv. Att vara student är en ganska skyddad värld. Det är något mellanting mellan att vara liten och stor. Man har lite tentaångest och sen firar man med en tenta-öl. Man gnäller över studielitteraturen och över tråkiga lärare och man lär sig exakt hur många sidor av en bok som det räcker att läsa för att klara av ett seminarium (ca. 10 st om man är bra på att prata) och finanskris och arbetslöshet ligger långt, långt borta.

Jag har pluggat i 2 år nu. Jag hade lika gära kunnat åka till Indien och backpackat. Men jag är nog lite för feg för det. Grejen är att jag inte har någon aning om vad jag vill göra sen. Sen när man blivit ”vuxen”. Sen när man ska göra karriär, tjäna pengar. När det inte längre är ok att leva på nudlar och läsa grundkurser i historia ”på kul”. Sen, när studielånet kommer ifatt en och det är dax att växa upp och ge tillbaka. Jag undrar om insikten om vad man ”ska bli när man är stor” kommer smygande med tiden så att man en dag bara vet eller kanske en känsla av att man i alla fall går åt rätt håll. Eller så kommer den som en bomb en morgon på tunnelbanan kanske.

Eller, det värsta av allt tänkbart. Den kommer inte alls. Vad fan gör man då?

4 kommentarer

  1. flix · 16 oktober, 2009

    Nej, insikten om vad du vill bli när du blir stor kommer aldrig. Men plötsligt en dag upptäcker du att du blev något. Förhoppningsvis.

  2. Anonym · 16 oktober, 2009

    det kändes hoppfullt =) Bara man inte vaknar upp en dag och upptäckte att man var prostituerad eller heroinmisbrukare eller något. Det hade varit en jobbig insikt.

  3. mjaoou · 16 oktober, 2009

    "livet blir vad man gör det till." så försök så gott du kan… och jag skulle aldrig kunna se dig som varken prostituerad eller heroinmissbrukare. försök se posetivt på framtiden istället, och tänk inte på det negativa! :))

  4. cissi · 16 oktober, 2009

    vilka fina visdomsord. Tack :)

Kommentarer är avstängda.