Smått och gott

God eftermiddag!

Nu har jag och Björn intervjuat en miljard människor för lägret och det känns grymt bra! Det värsta är att alla verkar så himla bra så det kommer bli väldigt svårt att välja bort någon. Skönt att jag inte ska bestämma det själv. Känner mig mer och mer övertygad om att jag vill arbeta med ungdomar i framtiden. Är bara sjukt opepp på att plugga just nu!

Känns som att alla jag känner i min ålder genomgår någon form av andra pubertet/identitetskris. Först var alla helt förvirrade efter studenten men sedan kom man på att man kunde åka till Thailand eller börja plugga eller jobba på café. Och så gjorde man det ett par år och nu har man kommit på att man kanske måste betsämma sig på riktigt eller i alla fall ha ett mål. Bara en känsla jag har fått och som är helt ovetenskapligt.

Café-intervjun gick i alla fall bra men det verkar inte vara något fast jobb utan mest ett helgjobb. Sen ska jag på en till intervju på fredag på något jobb som heter e-data och är någon form av konsultföretag. Usch. Jag hatar att vara arbetslös och pank. Men nu ska jag sluta tjata om det.

I lördags var jag ute med Cezar och David på fd. Söderhof som numera heter spoon. Alltså jag trodde inte att det stället hade överlevt så jag blev väldigt förvånad när det kändes som att tiden hade stått stilla. Alla var 18 år och sjöng med i schlagerlåtar och drack öl för 33 spänn. Det var riktigt, riktigt kul!

Igår var jag hemma på födelsedagskalas och sen var jag, Lina och hennes pojkvän och hans två kompisar på BIG BEN och såg på stand up. Tyckte kvalitén var hög förutom den här Aron flam, som jag tycker är väldigt obehaglig. Här är hans blogg för övrigt : http://aronflam.tumblr.com/

Han har blivit lite halvkänd och jag antar att det är för att han vågar driva om allt. Men jag tyckte han var dryg och kall och hans torra cyniska humor kändes så påklistrad. Sen börjar han tjafsa med en stackars kille som filmer om att det är upphovsrätts skyddat material och förbjudet. Snacka om att sakna självdistans! En annan grej som jag tyckte gick för långt var att Andreas Lundstedt (han från Alcazar) var i publiken, och att en av kompikerna kläckte följande skämt: ”HIV mannen är en superhjälte som har fått flera dåliga kopior men jag tycker orginalet alltid är bäst. Den senaste kopian är Andreas Lundstedt.”

Var går gränsen att skämta om?

Nu ska jag styra upp den här dagen! Tack för mig.

3 kommentarer

  1. Celicia · 25 januari, 2010

    ervfqwefglöieufj laewfjckjgnvalwekfjölkewnvmbe fgawiordkölmwendgvfiuwöeolknfc wejdshfj-wme,dsfn bwejifkölm

  2. Celicia · 25 januari, 2010

    det där var till komikern!
    Har träffat Andreas ett flertal gånger och han är helt amazing :)

    PUSS CISSI!

  3. Bonnie · 25 januari, 2010

    Usch, Celicia linkade det här inlägget till mig och nu sitter vi här och är jättearga på denna människa. Är det humor att skämta om någon som bär på en livshotande sjukdom? Alltså,. Nej. Komikern i fråga känner väl inte ens Andy gissar jag. Är man bundis och bästis kanske man kan internskämta privat om allt och inget. Men offentligt såhär!? Jag blir så ledsen och irriterad… Man driver med folk så de kan skratta med, jag tvivlar starkt på att Andreas skrattade. Nej, det finns bättre saker o skämta om!

Kommentarer är avstängda.