Bubbel och ost

Okej jag är sjuk och äcklig och borde ligga nedbäddad. Men jag orkar faktiskt inte! Ottilia kommer över strax och vi ska dricka cava (den på bilden är en liten minis som jag haft sen nyår..) och jag håller på att fixa i ordning en mozzarellasallad. Köpte allt gott jag kunde hitta på Ica, ni får se sen! Live hard die young. Eller nåt.

20130119-182523.jpg

Kommentera

Fattiga riddare

Var underbart att få sova ut i morse. Det är bara den här jäkla helvetesförkylningen som vägrar släppa (?!) och som gör att det känns som att vara en fisk i ett akvarium. Men jag ska inte tjata mer om den nu. I morse gjorde jag fattiga riddare med kesella och bär. Så gott!!! För er som inte provat det än har ni missat något.. Alltså formbröd (tog fullkorn) doppat i pannkakssmet och sen steka på någon minut i stekpanna.

20130119-141903.jpg

20130119-141944.jpg

Kommentera

Fredagens nöje

Här har ni anledning till utebliven bloggning idag. Har nämligen jobbat stängning på förskolan MED halsontet från helvetet och tre timmars sömn. Då kan jag tala om att man känner att man lever. Kvällen spenderas i lodrät position med en kopp te (redan kallt?) och Gladiatorerna, Skavlan och nu någon brittisk komedi på svt. Har i alla fall fina tulpaner.

20130118-221646.jpg

20130118-221655.jpg

Kommentera

The body shop

Älskar Body shops produkter! Speciellt deras nya parfymer är fantastiska. Gustav sa att han ville äta upp hela mig så jag tror att det är ett bra betyg?

20130117-184446.jpg

Kommentera

Det börjar vända

Det börjar definitivt gå åt rätt håll. Är fortfarande helt sänkt men tror faktiskt att jag klarar av att ställa mig i duschen strax. Ni skulle bara veta vad äckliga saker jag tryckt i mig för att bli frisk… Ingefära, dubbel dos C-vitamin, honung och buljong och det vidrigaste – en stor rå vitlöksklyfta som jag tuggade i mig. Vill inte ens tänka på andedräkten idag. Tur för mig att jag har tappat smak-och-luktsinnet :-) Synd för alla andra…

20130117-110602.jpg Tiger verkar i alla fall inte bry sig. Det kallar jag villkorslös kärlek!

1 kommentar | Kommentera

Tankar om sömntabletter

Vaknade 07 efter en sömnlös och snorig natt. Efter att G. skrikigt – DU GÅR INTE TILL JOBBET!!! Så ringde jag och sjukanmälde mig. (Snyggt att göra det ANDRA dagen när man dessutom varit ledig i 4 dagar….) Sen tog jag en tablett (Atarax) som jag hittade gömd i en väska. Hade lovat mig själv att aldrig mer ta lugnande/sömtablett eftersom jag är ganska rädd för allt sånt (att bli beroende, få någon läskig bieffekt, bli personlighetsförändrad och likgiltig..) Men jag ville testa hur kroppen reagerade nu när jag ändå bara skulle ligga hemma. Det är ju bara att inse att om jag nu ska ha ett jobb med tidiga morgnar och intensiva dagar så funkar det inte att sova 2-4 timmar. Då måste jag fixa det här med sömnen. Har försökt få utskrivet ”riktiga” sömntabletter förut men inte fått det. Antar att jag ser för ”frisk” ut.. och jag måste säga att jag har en komplicerad hatkärlek till Atarax.. Det är ju en light-ångest-tablett som skrivs ut även till ungdomar har jag förstått.. och den stänger på något sätt av den del i hjärnan där oro/ångest uppkommer. Resultatet är att man (jag) blir rätt dåsig, likgiltig och avslappnad.

För några år sedan (jag var väl 21 år kanske) så fick jag en ångestattack för första gången, och fick då utskrivet Atarax. Minns att jag kunde knapra flera stycken om dagen utan problem och tyckte i början att det var en välsignelse. Samtidigt hade jag en fix idé att min hals var ”igenslemmad” och jag blev helt beroende av en receptbelagt hostmedicin……Sen spårade det ut lite med hjärtklappning/andnöd och jag slutade tvärt. Ni förstår- när jag mår dåligt psykiskt så visar det sig i alla möjliga fysiska åkommor och det är nästan omöjligt att veta ”vad som är vad?” Tex. vid ångest kan det kännas som att man inte får luft och då ger själva symptomet på andningssvårigheter i sin tur ångest… Är man dessutom lite hypokondriskt lagt och gärna läser bipacksedlar/googlar på alla mediciner så KÄNNS det som att man får alla bieffekter själv. Det är alltså svårt för mig att veta hur jag på riktigt mår av ett preparat och vad som är ”på låtsas”. För att inte röra ihop allt, så kommer en liten sammanfattning.. alltså:
1. Jag måste börja sova på nätterna med nytt jobb. Och varje gång jag ställer klockan tidigt så får jag en tvångstanke om att jag inte ska kunna somna och så gör jag inte det. Har ingen direkt ångest, bara otroligt frustrerande att vara en zoombie dagen efter. När jag inte måste upp tidigt somnar jag numera lätt som en plätt.
2. Jag testade Atarax för att se hur jag skulle reagera eftersom det var 2 år sen jag tog det sist.
3. JAG BLEV SÅ SJUKLIGT TRÖTT! Alltså jag har sovit HELA dagen. Knappt ätit, inte gått utanför dörren. Helt jävla avtrubbad. Gustav kom hem på lunchen och jag orkade inte ens hälsa.
4. Nu vet jag inte om detta beror på dunderförkylning, Ataraxen eller en kombo?
5. Vet inte om det är värt att vara så där seg i 12 timmar (så lång verkningstid är det!) för att kunna somna?
6. Som jag förstått det är Atarax det bästa eftersom den är så ”mild” och inte är beroendeframkallande.
7. ELLER. Så skaffar jag ett kvällsjobb istället. (Men jag vill ju kunna leva mitt liv som alla andra!)
8. ELLER. Så ”lär” jag mig att somna på naturligt sätt. Kanske ger sig efter ett tag av sig själv…
9. ELLER. Så försöker jag hitta någon annan ”snäll” sömntablett som går ur kroppen lite fortare. Blivit tipsad om Lergigan?

Varför skriver jag om detta? Dels för att jag vill ge min upplevelse av ett läkemedel som skrivs ut väldigt lätt, men där i alla fall ingen sa till mig att man blir så likgiltig och avtrubbad. Dels för att den här bloggen har blivit som min dagbok där jag reflekterar över tankar jag har.. och dels för att jag inte tycker att sömnsvårigheter ska vara något skamfyllt. Det är så extremt vanligt, speciellt bland unga kvinnor. Vill också understryka att jag inte är FÖR sömntabletter/lugnande, men att det ibland kan vara en sista utväg. Tror inte på pekpinnar och moralkakor – det är i sådant fall det som gör att skammen ökar hos dem som inte är så där ”duktiga” att de kan somna när de själva vill. Om ni har något tips eller kanske erfarenhet av Atarax/lergigan (eller liknande) får ni gärna dela med er. Puss (och godnatt!)

 

Ps! Jag har de senaste åren tagit naturläkemedlet Valerina (jättemilt och inga bieffekter). Det kan jag rekommendera, för er som bara har lite svårt att sova ibland :)

4 kommentarer | Kommentera

Fan då

Är sjuk. Täppt så jag inte kan andas och snor som klister. Inte sovit en blund i natt. Sjukskrev mig fast jag verkligen, verkligen inte ville. Nu blir det en sömntablett och varma koppen.

20130116-073910.jpg

20130116-073915.jpg

Kommentera

Middag på Ljungren

20130115-201230.jpg ikväll trotsar jag förkylningen och kör en helkväll med sushi på Ljungren, chokladtårta-fika och bio (beast of the southern wild) på Victoria med min man. Puss!

Kommentera

De 8 förhållande-budorden

Först vill jag poängtera att jag och min älskade vardagsbråkar/tjafsar om löjliga saker nästan varje dag och att vi bara har varit ihop i drygt två år och bara bott tillsammans i 9 månader. Jag kan alltså inte kalla mig expert på det här med att få förhållanden att funka, men jag tänkte ändå göra ett försök! Så här är en liten relationsspecial jag knåpat ihop.

Vardagen är oftast inte så jäkla sexig. Även om man inte har barn har man fullt upp. Man jobbar, är trött, försöker träna och träffa vänner och familj. Det är rätt lätt att känna att man förbrukar all energi till sina kollegor och sen kommer hem till sin kille/tjej som en urvriden trasa. Då gäller det att hitta de där små grejerna i vardagen som gör att man minns varför man var så himla kär i början.

Sätt guldkant på vardagen tillsammans
Laga god mat! Det är en rätt enkel grej som kan få en trist tisdag att bli lite härlig. Jag ser det som ett roligt projekt att komma på goda recept och experimentera i köket. Gärna ett glas rött till. Det handlar om att få in rutinen i huvudet ”Vad finns hemma? Vad behöver handlas? Sen säger alla att man ska sitta vid köksbordet och PRATA med varandra. Men vadå, vi pratar ju hela tiden ändå, så jag tycker inte att man ska känna sig dålig om man äter framför tv:n. Man ska väl göra det som känns mysigast. Det här med att gå ut och äta är ju en kostnadsfråga men vi gör det rätt så ofta, eller går och äter brunch på helgen… Men det behöver inte vara så dyrt! På Vapiano tex. kan man få en supergod middag för en hundring. Det är mer känslan. Att faktiskt få klä upp sig lite och komma utanför lägenheten tror jag är nyttigt. Kanske hittar ni nåt café som har god frukost? Gör det till en tradition att gå dit varje eller varannan helg.

Fint hemma
Att ha det fint hemma tycker jag är viktigt i alla fall för mitt välmående… Vi försöker med städsöndagar och det går väl ärligt talat sisådär. Men att försöka röja en gång i veckan gör att det aldrig blir så där kaos-äckligt att man knappt vill vara hemma. Kan vara bra att innan bestämma att en lagar mat och en diskar, en tvättar och en dammsuger osv.

Acceptera att ni är olika
Det går aldrig att förändra någon, men det går att mötas halvägs. Jag har tex. varit så himla arg på att G. inte velat följa med på mina promenad. Han HATAR att promenera och jag har tjatat och tjatat. Nu frågar jag inte längre utan sätter på en podcast som sällskap i stället. Vi har olika filmsmak, godissmak och vill att äggen ska vara kokade olika länge. Ju snabbare man fattar att man är TVÅ HELT OLIKA MÄNNISKOR ju bättre.
Hitta er grej
Man får fråga sig – finns det något vi båda tycker om att göra som kan bli ”vår grej?” istället för att pressa in sin partner i en utskuren mall och tro att hen ska gilla exakt det du gör. Vår grej har blivit tex: att gå å käka brunch, se en ny film på Netflix nästan varje kväll till middagen (man får turas om att välja!) Gå på spontanbio minst 2 ggr i månaden, köra söndagsmys (äta extra gott eller köra all in på räkor, ostar och vin) och min absoluta favorit: när vi fuldansar loss här hemma. Alltså det kan vara saker som att ni gör en tradition av att tvätta tillsammans på onsdagar, äter frukost i sängen på lördagar eller kör nakentisdagar. Vad vet jag?
Svälj missunnsamheten
Varje gång du blir sur för att din partner vill gå ut och festa eller ha tjej/grabbkväll så gräver du ett hål i ert förhållande. Så länge inte din partner har alkoholproblem eller jämt prioriterar polarna framför dig så måste du svälja surheten och säga – Visst älskling, ha så kul ikväll, kör hårt!
Varför? Jo, för att du egentligen inte vill vara ihop med en kuvad toffel som tappar bort hela sitt sociala liv för dig. Och för att du vill att hen gör samma sak för dig när du vill gå ut och ha roligt.
Svartsjuka då?

En relation behöver LUFT – och svartsjukan suger ut allt syre och dödar även den friskaste relation. Det är OK att den finns där i bakgrunden, det är nog rätt normalt att man är rädd för att förlora den man älskar. Men så länge du inte har någon riktig anledning att oroa dig (typ att din partner varit otrogen mot dig förut) så måste man säga till sig själv att problemet ligger hos MIG eftersom JAG känner mig osäker på migsjälv och då på vår relation.
(Det är lite kul det där för jag har alltid varit svin-svartsjuk på mina tidigare pojkvänner och i nio fall av tio så var det befogat eftersom de var otrogna.. . . men med G. känner jag inte av minsta orosfladder även fast han festar till sju på morgonen eller drar på finlandskryssningar. Så man ska inte helt avfärda sin intuition, men lära sig skillnad på befogad oro och en känsla av att man inte är tillräckligt snygg/rolig/härlig som alla andra tjejer. Då måste man jobba med självkänslan istället för att ta ut det på sin partner.)
Våga prata om problemen!
Ofta är det ju massa smågrejer som växer sig skitstora efter ett tag och så kommer allt ut på en gång i ett onödigt bråk. Att faktiskt våga sätta sig ner över en kopp te och säga ”de här grejerna måste vi jobba på”. LYSSNA på den andra, och försök (på riktigt) att sätta sig in i hens situation istället för att bara vinna. Jättesvårt, jag vet!
Närhet
Ärligt talat tror jag att många problem kan lösas bara genom att bekräfta varandra (och ligga med varandra) lite mer! Man glömmer liksom bort hur mysigt det är att hångla när man är skithungrig, trött och stressad. TRE TIPS: det ena är att säga ”nu släpper vi allt och går och kramas i sängen i 10 minuter.” Att bara göra det är guld värt, jag lovar. Handlar inte om sex utan att bara visa närhet och ömhet till varandra. Alla behöver bli omhållna ibland :) Det andra tipset är att sova nakna ibland. Det är myzzzigt. Tredje tipset är att inte glömma bort att ge mycket komplimanger. Tänk vad glad man blir av att höra att man är fin i håret eller lagar god mat – en sån liten grej..
Vad tror ni är viktigt för att få ett förhållande att fortsätta vara roligt och mysigt?

20130115-154541.jpg

20130115-154547.jpg

20130115-154553.jpgUrsäkta för min collage-fetisch,men det är ju så kul!!! KAN INTE SLUTA!

4 kommentarer | Kommentera