Min syn på 5/2 dieten

Nu skrivs det ju mycket om 5/2 dieten, och innan dess var det GI och LCHF som alla skulle testa. Jag förstår att många lockas av ett ”magiskt knep” en quick fix som på ett enkelt sätt ska ge dig en fantastisk kropp. Det säljer tidningarna lösnummer på. Och jag vet att det är skittråkigt att höra, med det finns ingen sådan hemlighet. I grund och botten handlar både träning och kost om att hitta ett sätt att leva som får oss att må bra.

Vi slänger i oss mat som är fullproppade med ämnen som vi inte ens vet vad det är och är beroende av socker, salt och kaffe. Vaknar upp med bakfyllan från helvetet på lördagmorgonen, dämpar den med en flottig pizza och coca cola, ”unnar” oss hämtmat 4 dagar i veckan. Inte konstigt att våra kroppar får ta smällen och att vi går upp i vikt?

När jag gick runt i min mataffär igår (LIDL) så höll jag på att bli galen. Hylla upp och hylla ner med KONSTIGA halvfabrikat, och det är verkligen en djungel att lyckas plocka ut de hälsosamma alternativen när i princip allt är sötat. Skulle köpa soyamjölk men i sista sekund såg jag att även den var sötad. Jag menar, soyamjölk är ju redan jättesött av sig själv? Det är inte jätteenkelt att tänka hälsosamt, i alla fall inte i början, man måste träna upp sig. Ändra inställning till mycket. Vanor är svåra att bryta – men det går.

Jag försöker tänka så mycket som möjligt ”Back to basic”. Hellre röd mjölk, olivolja, ”feta” grönsaker som avocado och banan, svenskt ekologisk kött och fisk – grejer som man kan ta på, som man vet vad det är och vad det kommer ifrån – än lightprodukter, sportdrycker, mellanmålsbarer osv.
Är innehållsförteckningen en kilometer lång känner jag mig skeptisk.

Att vissa tror att hälsosam kost handlar om att gå runt hungrig är helt galet? Det finns INGEN seriös dietist som uppmuntrar till det. Om man använder sitt sunda förnuft så förstår man att dieter som 5/2 är åt helvete. Ni vet ju själva hur ont i huvudet och grinig man blir om man missar frukosten, att sätta detta i system för att gå ner i vikt är att uppmuntra till en ätstörning.

Jag prövade inför ett nummer av Egoboost att gå efter en detox- diet 1 månad för att skriva om det (läs i arkivet ”detox” om ni vill) och visst gav det mig mycket bra insikter – jag skar ner på vin, kaffe och huvudvärkstabletter tex. som det hade blivit lite mycket av innan. Men en mindre bra konsekvens var att jag började värdera ALLT jag åt i ”bra” eller ”dåligt”. Jag skämdes när jag hade ätit fel, fick ångest om jag smakade på min sambos rödvin för att jag kände mig som en svag person, blev nästan besatt av mat den månaden, tänkte på mat hela, hela tiden, och det mönstret tog ett tag att skaka av sig även när detoxen var genomförd. Och då har jag ändå ett väldigt sunt förhållande till mat och min kropp (jämfört med många jag känner) och har legat på samma vikt (ungefär, äger ingen våg) i flera år.

Min poäng är att det är en jävligt farlig väg att gå att börja experimentera med maten – innan du vet ordet av så är du inne i en spiral som är svår att bryta. Mat blir något som tar upp hela din tankeverksamhet istället för att bara vara god och härlig och få dig att må bra. Jag vet att det är urtråkigt att höra och jag fattar att man kanske vill gå ner några kilo snabbt – men det stämmer verkligen som alla säger, att man måste tänka ”livsstil” istället för ”diet”. Träning och hälsa är en livsstil som tar ett tag (kanske flera år) att verkligen få in i vardagen, men när det väl gör det så kommer du inte ens att reflektera över det. Det har bara blivit en självklarhet. Läs på om kost, kanske boka in ett möta hos en dietist som kan hjälpa dig med vad just din kropp behöver. Gå en matlagningskurs eller beställ en kasse mat från någon av företagen som sätter ihop egna menyer och testa att laga nya rätter om du inte har någon matlagningsinspiration. Var snäll mot din kropp. Men snälla! Experimentera inte med självsvältsdieter.
Kost-stenalder1

5 kommentarer

  1. Ellen · 20 september, 2013

    Det är alltid spännande med någon som måste kommentera men inte har läst på ordentligt. En del av poängen är ju just att man slipper ha dåligt samvete.

    5:2-dieten är inte främst en diet för att gå ner i vikt utan för att forskning visar att risken för demenssjukdomar, cancer m.m. minskar även om du äter dåligt däremellan. Den minskar alltså mer än endast med ”bra kost” alla dagar. Det är själva ”fastedagarna” som ger cellerna en chans att reparera sig och gör nytta, inte vad du stoppar i dig. Sen är det självklart bättre att även äta bra de andra fem dagarna. Jag tror inte heller på tillsatser eller lightprodukter utan äter bra mat lagad från grunden men jag har nu dessutom ätit 5:2 i fyra månader.

    Jag säger inte att det passar alla men för mig passar den fantastiskt. Jag trodde alltid att jag behövde äta var tredje timma och att jag absolut behövde frukost. Annars skulle jag precis som du skriver bli grinig och få ont i huvudet. Det var bara ren okunskap som gjorde att jag trodde det för så var det bara första två gångerna, sen försvann det. Jag mår numera jättebra även på ”fastedagarna” och har mindre ofta ont i huvudet än jag hade innan jag började med detta.

    Jag har min idealvikt och planerar att hålla mig där, dvs. jag håller inte 5:2 för att gå ner i vikt så som du skriver om. Jag ser inte heller hur detta skulle kunna leda till en ätstörning. Så länge jag inte frossar övriga dagar men tillåter mig att njuta av det jag faktiskt äter så är det inga problem för mig. Däremot bör man vara uppmärksam och avbryta om man märker några tendenser till hetsätning eller självsvält.

    Hoppas du kanske fått en lite mer nyanserad bild av 5:2.

    Ha en bra dag!

    • Glenn · 20 september, 2013

      Jag håller med. Tyvärr har tidningarna och medierna kidnappat 5:2 och bytt fasta mot diet. Kolla på SVT vetenskapens värld där detta startade. Folk har blivit förblindad över tidningarnas vinkling av fastan.

      http://www.svtplay.se/video/1120851/del-11?tab=program&sida=2

      Man låter killen, reporten som gjort detta bli en typ av guru i media och han är en vanlig ”gubbe” som äter skitmat som vilken svensson som helst i sverige.

  2. Sanna · 20 september, 2013

    Hejja Cissi, håller med!

  3. Felicia · 20 september, 2013

    Håller med dig i mångt och mycket. Dock äter jag lchf, inte för en ”quickfix” utan som en livsstil. För mig passar det superbra och jag ser det inte som en diet på något sätt, eftersom jag äter det för att må bra. Lchf handlar om att utesluta tillsatser (som exempelvis socker, E-ämnen mm) och äta så naturligt som möjligt, precis som du skriver i din text. Jag utesluter socker helt (för det är väl ingen som tror på att det är nyttigt?) och det är inte jobbigt alls. Anledningen till det är för att jag också utesluter de flesta kolhydraterna (kolhydrater ger sockersug). Äter man lchf äter man oftast under 30 g kolhydrater om dagen. Tillsätter fullfeta produkter för att bli mätt. :) Lätt som en plätt. Jag är aldrig hungrig, har inget sötsug över huvud taget, äter alltid god mat och krånglar inte till det på något sätt. Så jag är lite trött på att lchf ses som en diet (för många är det bara ett sätt att gå ner i vikt men för de flesta av oss lchf-are är det en livsstil. Vi mår helt enkelt skitbra av det. Värdena förbättras, orken förbättras, sjukdomarna minskar, uthålligheten ökar, vi är piggare, finare hy, hår och tänder osv.)

    • Cecilia Salamon · 20 september, 2013

      Jag håller med dig!! Jag mår sååå mycket bättre sedan jag uteslutit vitt ris, vit pasta och vitt bröd. Även blivit mindre ”rädd” för grädde, riktigt smör och röd mjölk. Tror LCHF är en av de sundare dieterna som precis som du säger är mer en livsstil. Däremot har jag svårt för att förbjuda mat och när det blir för kontrollerat och hysteriskt. Mat ska vara gott och härligt, inte ge ångest och pekpinnar.

Kommentarer är avstängda.