Från ax till limpa (eller från idé till tidning)

En sak som jag älskar med tidningsvärlden är att det känns lite som att lägga ett pussel. I början finns det bara tusen bitar och det är nästan omöjligt att se hur bilden ska se ut, men efter hand blir det mer och mer tydligt. Jag har ju haft förmånen att få jobba på en redaktion och se tidningsbyggandets alla olika delar. Från det första idémötet över en frukost till korrekturläsningen och layouten. Jag har sett hur vår AD suttit uppe till midnatt för att hinna få klart de sista sidorna innan allt lämnas in till tryckeriet och inga fler ändringar kan göras.

I många arbeten där man arbetar inom ett stort företag tror jag att det kan vara svårt att se sin egen del i sammanhanget. Man kanske jobbar med ett projekt som pågår över flera år och där man inte riktigt ser resultatet klart och tydligt. I tidningsbranschen är belöningen snabb. Varje månad kommer ett glossigt nytt magasin från tryckeriet där resultatet av det hårda jobbet märks. Jag tycker fortfarande att det är häftigt att se det färdiga resultaten av de artiklar jag skrivit. Ofta är det inte en jättetydlig arbetsbeskrivning jag får, utan den kan låta ungefär så här:
”Så kom jag över mina kroppskomplex, 2 sid. 2-3 tjejer berättar hur de övervann sina kroppsnojor. Intervju med expert inom ämnet. Tjejernas egna bilder. Tips för att förbättra självkänslan. Cirka 6000 tecken.”

Sedan är det upp till mig att hitta dessa intervjupersoner, ringa runt till psykologer, göra research och bestämma vilka delar jag vill lyfta fram. Ibland är det också fotografering och då är det jag som styr upp den och bokar in en tid och plats och håller i trådarna. Som sagt. Jag älskar den tomteverkstaden som det innebär att göra magasin och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte saknade tiden på redaktion!

764517b6a66a11e180c9123138016265_7 20120508-095153 bild35 egoboost-backstage redak13

 

Jag förlorade mig en stund i arkivet för Egoboost Magazine. Helt klart det roligaste jobbet jag haft med de bästa kollegorna någonsin! Oh, happy days…