Inte så tuff

Idag har det varit fullt upp med läkarbesök och anställningsintervju och nu sitter jag och jobbar på ett café i Skrapan för att hinna med en deadline. Men jag tänkte passa på att slänga upp några bilder från i tisdags när jag TATUERADE MIG(!?). Jag ska ta fina bilder på resultatet så att ni får se, men eftersom den ju sitter på ryggen måste jag be någon fota mig (Pik till J). Jag är så himla nöjd och går runt och sneglar över axeln varje gång jag går förbi en spegel. Och vet ni vad? Jag lyckades få min bästa vän Ottilia att göra en likadan diamant på sin fot, så nu känns den ännu mer speciell.♥

Vi var på Studio seven på Mariatorget där jag faktiskt har varit förut när jag följde med Ottilia och tatuerade sig förra året. Av en slump visade det sig att en av J:s bästa vänner är tatuerare just där. Det kändes med andra ord väldigt tryggt att gå just dit. Att Sebastian som gjorde tatueringen dessutom är sjukt proffsig kändes ju så klart också viktigt. Jag kan ju berätta att jag var så jävla nervös att jag var helt svettig och stirrig och babblade/skrattade oavbrutet innan det var dags. Jag var dels nervös för att jag skulle ångra mig och att jag skulle drabbas av panik efteråt och dels rädd för att jag inte visste hur ont det skulle göra. Skulle jag ens kunna sitta still? Skulle det kännas som att bli torterad och bränd med eld och knivar? Men när nålen väl började så kände jag bara att ”vafan, är det inte mer än så här?”. Alltså, visst, det var ju inte skönt. Det var som att bli rispad djupt med en nål. Men inte ALLS så hemskt som jag hade föreställt mig. Och det hela var över på femton minuter typ.

När det var Ottilia´s tur så var hon så tuff att hon låg och kollade Tinder medan hon blev gaddad. Jag säger inte att det var så, men det KAN ha varit så att hon hade druckit Whisky.

Efteråt gick vi alla till Black and Browns och firade med Söders bästa Halloumiburgare.

20141030-180249.jpg

20141030-180256.jpg

20141030-180304.jpg