En vecka i Whangaparaoa avklarad

Nu har vi varit en vecka här i orten med ett ganska krångligt namn. En vecka är det längsta vi har varit på samma ställe sen vi reste från Sverige. Det har varit lite av en utmaning för mig att vara här, som jag skrivit om tidigare… Men idag kändes det som att det vände på riktigt. Vi var iväg och red på förmiddagen, familjen som vi bor hos och deras vänner. (Andra gången jag rider på två veckor och på onsdag ska jag göra det igen! ÄLSKAR ATT RIDA OCH VILL GÖRA DET HELA HELA HELA TIDEN! Hatar att det är så dyrt i Stockholm!). Sedan tog vi en öl och åt fish and chips (NZ nationalrätt känns det som….) och sen kraschade vi i tv- soffan och fick bananglass serverat. Huset där vi bor delar vi med tre katter, två hundar, en fågel, en jättegullig men lite virrig mamma och hennes två döttrar. Tjejerna är skitroliga (20 & 23 år), nu när jag börjat lära känna dem, men det har tagit ett tag. Allt som allt så känns boendesituationen hundra gånger bättre och jag känner mig mer avslappnad och ”hemma” här. Trots allt så är jag på semester och får dessutom spendera tiden med världens bästa kille i ett hus fem minuter från stranden. Vardagen kommer ju ändå förr eller senare.

32

Ps! FY FAN VAD JAG SAKNAR STOCKHOLM, MINA VÄNNER, FAMILJ, MIN LÄGIS OCH KATTERNA!!!! Ds.