LIVET LIVET LIVET

Kom precis hem från två välbehövliga dagar på landet. Vi har ätit pasta, druckit vitt vin, spelat Alfapet, China-schack och kort, promenerat i skogen, nattbadat, gråtit (bara jag), klappat ett föl, myst och pratat, pratat, pratat.

Det tog ungefär ett dygn för oss att varva ner och komma in i ”landet-lunken”, de första timmarna bråkade vi och ville ta första bussen hem :) .Det är ju en så jävla speciell situation som vi befinner oss i. Det finns inga rätt eller fel och inga enkla lösningar. Att få ett förhållande att fungera över andra sidan jorden, på obestämd tid, är inte enkelt. Det suger. Jag brottas med att skydda mig själv från att bli sårad samtidigt som jag vill ta tillvara på de här få sommarveckorna vi har tillsammans.

Jag kände i alla fall att vi tog ett myrsteg närmare någon slags ”plan” och redde ut en del… Fick också tid till att fundera på vad JAG vill och vilka drömmar jag har. På sommaren när en är ledig och kanske lite uttråkad så kommer ju gärna de här tankarna. Känslan av att man undrar vad fan en håller på med egentligen? Jag tror att det är nyttigt. Att alltid slå undan den typen av tankar genom att ”tänka positivt på allt bra som en har i livet” är inte alltid lösningen! Det är okej att ifrågasätta sina livsval, om en inte vågar göra det så blir det ju aldrig några förändringar gjorda. Har en lång väg att gå känner jag innan jag finner sinnesro, men jag tror att jag insett vad som saknas, och vilka förändringar som behöver göras. Stora förändringar. Det känns skrämmande, men också så självklart.

5 kommentarer

  1. Johanna · 9 juli, 2015

    Älskar hut öppen du är i din blogg. Det är få bloggar som längre känns lika äkta. Så modigt att visa känslor så öppet! :)

    • ceciliasalamon · 9 juli, 2015

      Tack, roligt att du gillar bloggen. Kommer alltid vara personlig, är så trött på perfekta ytor. Kram!

  2. malin · 9 juli, 2015

    Som jag sagt förut; Jag hejar på dig, Cecilia! Trots att jag aldrig träffat dig, eller så, men ibland känner jag igen mig så mycket i det du berättar. Att liksom förvåna sig själv med att utsätta sig själv för och ta sig igenom grejer som man är livrädd för. Att våga och vilja, liksom. Att vägra ge upp.

    • ceciliasalamon · 9 juli, 2015

      Tack! <3

  3. Gidget · 9 juli, 2015

    I feel I sing so much better today than I ever sang then. I mean, the Malibu Surfing Association just took me in as an Honorary Member.
    Many individuals you will employ a sliding sinker rig after they surf fish.

Kommentarer är avstängda.