Bästa dagen + livsfunderingar

Efter sol… kommer regn – och ingen är gladare än jag! Att känna en vindbris i ansiktet och höra regnet som smattrar efter ett par dagar av totalt stillastående värmebölja är mer fantastiskt än jag trodde var möjligt. Den här dagen har verkligen varit perfekt på så många sätt. Och kanske just för att kontrasten till gårdagens tvivel blev så stor. Det hela började med att värdinnan till huset jag bor i (vääärldens snällaste tant i 60 års åldern. Sportig och hurtig som fan och rätt religiös) frågade om jag ville följa med på en hajk till fyren här ”The light house” på morgonen. Jag var svintrött och inte alls pepp egentligen men tackade artigt ja ändå. Och vilken dag det blev! Vi vandrade drygt en mil både i regnskog, på slingriga stigar och på stranden. Vi såg vilda delfiner, vattensköldpaddor och stora ödlor. Vi badade, åt lunch och såg utsikten från den vackra fyren. Med följde även en brasiliansk kvinna som också bor här som gäst. Lite roligt är det att mina ”nya kompisar” är två kvinnor som är 50 +. Fast ärligt talat så har jag mer gemensamt med dom än med alla 18 åringar som är här för att festa. Känner mig också så sjukt motiverad att ta hand ännu bättre om min kropp. Om jag är hälften så stark som dessa ladys när jag är i den åldern är jag nöjd! Måste jag säga att jag var den som flåsade mest under hajken?

Efteråt fortsatte jag på temat ”mitt i naturen” och tog en handduk och gick till stranden för ett yogapass helt solo. Det var så cheesy harmoniskt som det bara kan bli. Vågornas brus, fåglar som kvittrade, en sol som sakta gick ned… Jag kände mig fruktansvärt lycklig där och då. Tänk om man skulle ha möjlighet att faktiskt LEVA vid havet istället för mitt i en storstad? Hur jävla bra skulle man inte må då? Tänk att kunna köra morgon eller kvällsyoga varje dag eller ta en strandpromenad efter jobbet? Det är definitivt en dröm och ett livsmål för mig. Sedan måste det ju funka med det verkliga livet också såklart. Det går ju (tyvärr) inte bara att sitta och meditera med fötterna i sanden hela dagarna. Kvällen avslutades med en bok på ett café (ja jag har blivit en pensionär).

Fick några rejäla livsinsikter under dagen. Något jag kanske kommer skriva mer om. Nämligen att sluta med mina antidepressiva och eventuellt att sluta dricka också. Självklart behöver inte allt vara så svart eller vitt men jag fylldes av en så stark känsla av att verkligen vilja ta hand om mig själv och plocka bort det som ev. får min kropp att må dåligt.

Angående alkoholen så dricker jag absolut inte mycket men jag upplever att jag egentligen inte tål alkohol speciellt bra. Blir så otroligt bakfull av bara något/några glas vin och som jag ser det är det svårt att förena det med att leva hälsosamt och träna. Dessutom har jag en ovana att feströka när jag dricker och det mår jag ju ännu sämre av dagen efter. Har så dubbla känslor till alkohol men jag skulle vilja testa hur det känns att gå ut nykter. Om man kan ha kul ändå så finns det ju verkligen ingenting att förlora eller hur?

Och angående tabletterna som jag ätit i 2 år nu – jag har inte riktigt bestämt mig än hur jag ska göra, men jag tänkte testa att trappa ned imorgon. Har den lägsta dosen nu så det lär inte bli allt för jobbigt. Mina magproblem började i samma veva som jag började med medicinen och min kropp har förändrats en del. Jag skulle vilja veta om jag kan funka lika bra utan tabletterna eftersom jag nu känner att jag är på en lyckligare plats både fysiskt och psykiskt än förut.

Ja… Mycket livsfunderingar, men jag tror att det är bra. Det kommer alltid när man byter miljö och går utanför sina invanda mönster. För övrigt så har planen ändrats en del kring vart vi ska bo osv, men det får jag berätta om i nästa inlägg. Nu går ögonen i kors och linserna skaver. Puss och godnatt Sverige.


  
  

3 kommentarer

  1. Johanna · 4 februari, 2016

    Vilken vacker miljö!!

    Tänk på att på en sådan resa när man är själv är ups & downs vanliga, så har man en dålig dag är det OK och man belönas ofta med helt fantastiska dagar sedan.

    Jag mådde förresten mycket bättre när jag trappade ned på alkoholen. Gillade inte de saker jag gjort i fyllan eller den person jag ibland blev..jag är tryggare i mig själv nykter. Dricker inte gärna heller”något glas vin till maten” för ser inte poängen – då körde jag hellre fylla var tredje månad kanske och något glas på semestern. Alltid med funderingen om jag borde sluta helt. Nu är jag inne på mitt livs längsta period utan alkohol – men det beror på lillen i magen.. :)

    Lycka till med allt och hoppas du låter bloggen följa med på din resa!

  2. Erika · 4 februari, 2016

    Jag tycker SÅ mycket om att läsa hur du har det. Och nästan ännu mer om hur du tänker och värderar saker. Sånt som jag tycker är så otroligt viktigt. Fortsätt skriv, du inspirerar! <3

  3. Teresia · 4 februari, 2016

    Du och jag = så lika! På så många sätt. Och jag ÄLSKAR att du gjort precis det som jag länge drömt om och funderat på både en och hundra gånger. Känns som att följa med på en resa som lika gärna kunnat vara min. (Slutade dricka när jag fick toppar av panikångest för mer än två år sedan, det beslutet var helt klart jobbigare för mina vänner än för mig). Fortsätt rapportera, finaste Cissi!

Kommentarer är avstängda.