10 livsinsikter

Under dessa fyra månader borta har jag fått några starka insikter och jag tror att jag kanske var tvungen att lämna Sverige för att få dem. Att byta sina invanda mönster ett tag gör att du kan se på ditt liv från ett helt annat perspektiv. Det här har jag tänkt mycket på:

1. Hur viktigt ett arbete är för självförtroendet och känslan av att vara i ett sammanhang.

2. Hur otroligt lyckligt lottade vi är i Sverige med en (hyfsat) trygg arbetsmarknad som inte gör det möjligt för en arbetsgivare att sparka dig på dagen utan anledning och där det faktiskt är mer regel än undantag att skriva kontrakt och där man kan lita på att få sin lön.

3. Vi har ändå ett fantastiskt välfärdssystem i Sverige jämfört med många andra länder.

4. Hur tufft det är att vara invandrare och att försöka slå sig in i ett nytt land på ett språk som inte är ens hemspråk. Det är så mycket regler och krångliga saker som man inte har någon koll på och man känner sig dum hela tiden. (Och då är jag ändå vit och privilegierad på alla vis). Jag känner sådan respekt för alla de människor som kommer till Sverige och lyckas med detta.

IMG_3665 1

5. Att jag har sett på mina jobb i Sverige med någon slags nonchalans eftersom jag tycker att jag är ”överkvalificerad” eftersom jag egentligen är ”journalist”. Vill spy på mig själv när jag tänker på detta. Jämfört med de jag har fått utstå här så har mina arbeten hemma varit rena lyxsemestern och ändå har jag klagat.

6. Att jag just nu inte vill frilansa som journalist, och det är ett stort beslut eftersom jag har gjort det sedan jag var 23 år. Men det är ett luftslott som jag kämpat för att upprätthålla i rädsla för att behöva jobba på ett ”riktigt jobb” 9-5. Jag kommer blogga och skriva för Happy Pancake och visst, dyker något upp så tackar jag nog inte nej. Men det är dags att växa upp och ta lite mer ansvar. Och med ansvar menar jag att tjäna pengar. Jag har levt i någon slags illusion om att jag vill yoga på en strand och skriva lite på ett café och sedan kommer allt lösa sig. Verkligheten har örfilat mig och fått mig att vakna upp.

7. Hur viktiga mina vänner är för mig!! Jag har även här tagit det för givet och tänkt att det skulle gå så himla lätt att träffa massor av nya kompisar här borta. Och visst, jag har umgåtts med folk och vi har druckit öl på uteserveringar och haft kul ihop – men det går inte att jämföra med de banden man har med sina gamla kompisar. Många har jag känt i 10- 20 år och de har varit med mig i upp och nedgångar och vi vet allt om varandra. Vissa har jag glidit ifrån av olika anledningar, men nu känner jag att det är dags att ge mer av mig själv till mina vänner. Jag älskar dem så mycket och vill bli mer närvarande i deras liv.

8. Att jag bara varit singel i några få månader under de senaste 5 åren. Jag har glömt bort hur det är att vara själv. Det känns läskigt men nyttigt. Mitt invanda beteende är att så fort jag blir singel så skaffar jag ett substitut ”en snuttefilt” som jag bestämmer mig för att bli kär i bara för att slippa vara själv.

9. Jag har skrivit det förut, men jag tror verkligen att jag faktiskt håller på att bli vuxen. Jag vill ta körkort till exempel. Det kanske låter som en liten sak för er, men jag gav upp det efter att ha försökt halvhjärtat i tre år (mellan 18-22) och bestämde mig för att jag helt enkelt inte kunde köra bil. Det är ju bara dumheter och det är dags att ta tag i sina gamla demoner och överbevisa dem!

10. Att vi själva har ett ansvar för vilken energi vi tar åt oss av. Jag har så länge sagt att ”Stockholm är kallt” och att jag mår så dåligt av alla negativa intryck där. Det stämmer. Men jag kan också välja att umgås med folk som gör mig glad och att hitta på roliga saker på min fritid som tankar mig med bra intryck. Jag kan undvika att åka tunnelbana i rusningstrafik och om jag måste det – sätta på mig hörlurar och lyssna på peppig musik. Jag behöver inte lyssna på nyheterna om det gör mig nedstämd, jag behöver inte ta åt mig av den sura busschauffören. Och så vidare. Man har ju ett eget ansvar över att värna om sin energi. Det svåraste kommer att bli detta. Och mörkret som kommer smyga sig på i oktober. Jag vet inte än hur jag ska hantera detta, men jag får hitta strategier. Uppenbarligen går det inte att hitta en plats som har allt. Här är alla vänliga och solen skiner, men det räcker inte när alla jag älskar befinner sig på andra sidan jorden. Livet är fullt av kompromisser och så länge man lyckas bena ut vad det allra viktigaste är för en själv, så tror jag att det i alla fall blir så bra som det kan bli. Jag har fortfarande en dröm om att i framtiden kunna leva utomlands under vinterhalvåret. Jag måste bara komma på hur det ska gå till rent praktiskt… =).

12443021_1697720037164867_68334358_n

2 kommentarer

  1. Emma · 20 maj, 2016

    Kloka ord!

  2. Johanna · 20 maj, 2016

    Uh, punkt 1, ja. Har varit frivilligt arbetslös sedan januari då jag hoppade av en utbildning, och känner bara hur dåligt jag mår av det. Trodde inte jag skulle känna så.

Kommentarer är avstängda.